Vid Grisslehamns Intresseförenings årsmöte i april 2008 beslutades att starta ett arbete kring Grisslehamns utveckling på kort och lång sikt. Den 12 maj startades projektet som sedan fick namnet ”Framtid Grisslehamn”. Sedan dess har projektet drivits i olika arbetsgrupper kring frågor om vägar, kommunikationer, boende, kultur, turism och näringsliv, service, hemsida och enkät. Dessa två frågor är början för det arbete som redovisas i detta dokument.
Inledning
”Hur ser ditt framtida Grisslehamn ut? Vill du vara med och påverka?”
Vid ett antal tillfällen har arbetsgrupperna träffats i ett gemensamt projektmöte.
Bakgrunden var att skapa ett forum för att gemensamt diskutera och driva olika utvecklingsfrågor för Grisslehamnsbygden. Vi tyckte att det var angeläget att samverka och skapa en ”samlad front” för att kunna påverka och driva olika utvecklingsfrågor. Tidigare kunde en fråga engagera olika föreningar och drivas parallellt även i kontakter med kommunen och olika myndigheter. En gemensam kontaktyta i frågor som berör bygdens utveckling saknades.
Vid det första projektmötet deltog sju personer. Intresset att delta spred sig och engagemanget för projektet ökade bland grisslehamnsborna. Allt fler personer anslöt sig och drygt var tionde hushåll med fastboende har varit aktivt engagerade i projektet. Dessutom har cirka fyrahundra hushåll lämnat viktiga synpunkter i en enkät.
Projektet förankrades i ett tidigt skede i Norrtälje kommun, både i den politiska ledningen och hos tjänstemän med ansvar för den kommunala planeringen. Den arbetsmodell som valts för projektet fick kommunens stöd och sammanfaller väl med den modell som kommunen senare har rekommenderat för lokalt utvecklingsarbete i sitt förslag till Landsbygdsprogram för Norrtälje
kommun.
Information om projektet har fortlöpande lämnats vid möten med Väddöbygdens Samrådsgrupp. I denna grupp finns tjänstemän och samtliga politiska partier representerade med kommunstyrelsens vice ordförande, som ordförande för gruppen.
Projektet har också haft kontakter med leader-föreningen Utveckla Roslagen och Stockholms Skärgård (UROSS).
Genom projektet ”Framtid Grisslehamn” har Grisslehamn blivit representerat i olika forum som behandlar utvecklingsfrågor. I Väddöbygdens Utvecklingsgrupp, som tidigare i huvudsak berörde Älmstabygden, har Grisslehamns Intresseförening numera tre representanter. I denna grupp ingår numera alla lokala utvecklingsgrupper på Väddö; Björkö-Arholma, Älmsta, Singö och Grisslehamn. Utvecklingsfrågorna för Älmstabygden drivs numera i ett nätverk ”Framtid Älmsta” som är inspirerat av hur ”Framtid Grisslehamn” växte fram.
I Väddöbygdens Samrådsgrupp, som är det forum där utvecklingsgrupperna för Väddöbygden regelbundet träffar kommunens politiker och tjänstemän, är Grisslehamn representerat av tre personer vilka är samma som ingår i Väddöbygdens Utvecklingsgrupp.
En ordentlig förankring av utvecklingsarbetet bland grisslehamnarna har eftersträvats under hela projektarbetet. Detta har skett dels genom information på hemsidan www.grisslehamn.se, dels genom enkäten till samtliga hushåll, både fast- och fritidsboende, dels genom information vid Grisslehamns Intresseförenings årsmöten och dels genom att särskilda informationsmöten har arrangerats för företagare och allmänhet.
Det är vår förhoppning att arbetet leder till konkreta ”avtryck” i Grisslehamnsbygden både på kort och lång sikt. Betydande resultat har ju redan uppnåtts genom att till exempel ”Macken” har kunnat återuppstå.
Vi hoppas också att det personliga engagemanget lever vidare och att det fortsätter att komma fram olika idéer och initiativ som gör att Grisslehamn utvecklas som besöksmål, att vi kan bevara och förstärka de unika värden som finns i både vår natur och kultur samt att Grisslehamn förstärks som en trivsam och levande ort för arbete och boende.
Vi hoppas vidare att arbetet kommer att kunna utgöra en grund för kommunens planeringsarbete för Grisslehamn.
De personer som har varit engagerade i projektet och vilka som är Grisslehamns representanter i de olika externa grupperingarna finns redovisade i bilaga 1.
Synpunkter på utvecklingsplanen kan lämnas till Grisslehamns Intresseförening, ordförande och projektledare Lars Bjarneskans,
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den
, tel 0175-301 33
1. Sammanfattning
I Grisslehamn (mellan Trästabron och Fogdöbron) finns ca 700 bofasta i drygt 300 hushåll. Hälften är pensionärer och 40 % arbetar, en fjärdedel av dessa i Grisslehamn. Fritidsboendet omfattar närmare 2000 personer i ca 600 hushåll. Fritidsboendehushållet har fler barn och är yngre än fastboende.
15 % av de fritidsboende (ca 300 personer = 100 hushåll) vill flytta hit permanent!
35 % inte har ännu inte bestämt sig. Glädjande nog skulle 96 % av de fritidsboende uppskatta fler besökare till Grisslehamn, siffran bland fastboende är 98 %!
Grisslehamn har ett unikt läge högst upp på Väddö med Ålands hav utanför och skärgården innanför. Inom 15 mils radie finns Stockholm, Södertälje, Eskilstuna, Västerås, Enköping, Norrtälje, Uppsala, Sala, Sandviken, Gävle och Åland. Här bor tre miljoner människor!
I Grisslehamn finns ca 120 företag (inom 76045 området, dvs. inkl. Singö/Fogdö) som sysselsätter 200 personer året runt, mer än 300 på sommaren.
Grisslehamn är ett attraktivt besöksmål. Över en miljon människor besöker Grisslehamn varje år. Av dessa åker merparten med Eckerö Linjen till Åland.
Vägnätet och dess standard är viktigt för Grisslehamnsbygden. Vägen från Norrtälje till Grisslehamn är av gammalt datum och är inte anpassad till den trafikmängd som förekommer idag. Detta begränsar förutsättningarna för bygdens utveckling. Huvudvägen genom Grisslehamn (Rv 283) som trafikeras av ca 3000 fordon per dygn i årsmedeltal saknar gång och cykelbanor och skapar en stor trafikfara för oskyddade trafikanter. Under sommarmånaderna är det en kaotisk situation med fotgängare, cyklister, parkerade bilar och tung trafik i en enda röra!
Kulturlivet i Grisslehamn har alltid varit starkt med många namnkunniga författare, musiker och andra konstnärer. Utöver kulturen utgör havet och naturen viktiga element för att skapa attraktionskraften kring Grisslehamn.
2. SWOT-analys
En så kallad SWOT-analys genomfördes i projektets inledning för att få en gemensam referensram till grund för arbetet i de olika arbetsgrupperna. (Bilaga 2)
Läget naturen och den befintliga ”infrastrukturen” utgör viktiga hörnpelare och styrkor för Grisslehamns utveckling.
Många möjligheter finns att utveckla orten och besöksnäringen genom anpassning och utbyggnad av de befintliga förutsättningarna i form av hamnar, stugor och besöksmål.
De svagheter som framkommit är i de flesta fall sådant som går att undanröja genom aktiviteter och åtgärder på lokala planet. I vissa frågor är det liksom i flera av de hot som redovisats beslut som ligger på myndighets- eller politisk nivå där det är svårare att påverka besluten. Men i vissa fall kan ett starkt lokalt engagemang även påverka eller undanröja sådana hot.
I den enkät som har genomförts bland fast- och fritidsboende framkommer många spontana synpunkter som ytterligare förstärker den bild som har framkommit i ovanstående analys.
3. Enkät
Under 2009 genomfördes en enkät för såväl fastboende som fritidsboende i Grisslehamn.
Målsättningen med enkäten var att engagera grisslehamnsborna i att vara med och påverka grisslehamnsbygdens framtid, samt att få kunskap om de frågor som grisslehamnsborna tycker är viktiga och skall prioriteras.
De geografiska avgränsningen för enkäten var Trästabron i söder och Fogdöbron i norr. Totalt sändes 883 enkäter ut och antal inkomna svar blev 382, vilket innebär en svarsfrekvens på 43 %.
Mycket positivt från enkäterna var det stora engagemang som visades i den mängd spontana svar och kreativa idéer som lämnades.
Enkäten delades in i 6 block: Allmänt, Boende och kommunikationer, Trafik och miljö, Kultur och fritid, Turism och näringsliv samt ”Till sist”.
Generellt kan sägas att resultaten mellan vad fastboende och fritidsboende tycker i de olika frågorna följer samma mönster, vilket gör att vi här valt att redovisa det sammanslagna resultatet.
Hela enkäten redovisas i bilaga 3.
Allmänt
Under rubriken ”Allmänt” redovisas befolkningsstrukturen; antal personer i hushållet, åldersgrupper, sysselsättningar samt var man arbetar eller studerar.
Åldersstrukturen skiljer sig mellan fritidsboende och fastboende. Bland fastboende dominerar åldersgruppen 56 år och äldre, medan fritidsboende är lika mellan 20 -55 år som 56 år - äldre.
Boende och kommunikationer
15 % av de fritidsboende (ca 300 personer = 100 hushåll) vill flytta hit permanent!
35 % inte har ännu inte bestämt sig.
Att vi skall vara fler fastboende är det alltså ingen tvekan om enligt enkäten. Den stora gruppen fritidsboende som inte bestämt sig innebär en stor utmaning för ”Framtid Grisslehamn” att påverka utvecklingen så att vi får fler fastboende.
Boendeform som står högt på önskelistan är hyresrätt och bostadsrätt.
Och en förkrossande majoritet av fast - och fritidsboende anser att det bör ordnas äldreboende i Grisslehamn.
När det gäller kommunikationer menar majoriteten att det är nödvändigt att ha en bil för att bo i Grisslehamn men säger samtidigt att det är utomordentligt viktigt att ha tillgång till kollektivtrafik. Bussförbindelserna har en avgörande betydelse för ortens framtid.
På sommaren ger den stora tillströmningen av fritidsboende och besökare parkerings - och trafikproblem. Frågan om sommarens trafikproblem har engagerat och en mängd förslag till förbättringar har kommit in via enkäten.
Vad gäller vägnät och parkeringsplatser så anser majoriteten att dessa inte är helt tillgängliga och trygga, och trottoarer mellan skolan och ICA, samt mellan ICA och Marinan, är projekt som bör prioriteras.
Att bättre utnyttja parkeringsplatsen vid infarten till Grisslehamn och åtgärder för detta, är en viktig fråga för att minska trafiken och parkeringsproblemen inne i Grisslehamn. Även en förbättring av trafiken till och från Ålandsfärjan ingår i enkäten och flera förslag redovisas där.
Vägbelysning, vindkraft samt kommunalt avlopp är också frågor som redovisas i enkäten.
Kultur och fritid
Frågorna under rubriken kultur och fritid har koncentrerats kring behovet av en samlingslokal med tillhörande aktiviteter. Här har också stort utrymme lämnats för egna förslag, vilket har hörsammats över förväntan.
En majoritet av Grisslehamnsborna vill se en samlingslokal där både ungdomar och vuxna kan utöva aktiviteter tillsammans. Av inomhusaktiviteter i lokalen var tematräffar och musik det som var mest populärt, men under rubriken ”egna förslag” toppades listan av film, bridge, bingo, kurser, gymnastik och utställningar.
Bland utomhusaktiviteter fick vi ett femtiotal förslag, där upprustning av dansbanan och fler aktiviteter där, är ett prioriterat önskemål.
Turism och näringsliv
På frågan om vad du som Grisslehamnsbo helst visar upp när du får gäster, så redovisas här de fem mest populära platserna i rangordning 1) Albert Engströms ateljé, 2) Hamnområdet, 3) Loppisen på Marinan, 4) Albert Engström Museet, 5) Eckerölinjen
.
Att vi skall försöka få fler besökare till Grisslehamn tycker nära 100% av de svarande.
Ett antal frågor i enkäten berör utbudet av; restauranger, dagligvaror och övriga butiker. Beträffande restauranger så ansåg majoriteten att dessa motsvarade behovet, emedan dagligvarubutiker och övriga butiker uppfyllde behovet till viss del.
Till sist
Den sista frågan ställdes enbart till fritidsboende och löd ”Vad är det som gör att ni valt Grisslehamn för ert fritidsboende”. Havet och naturen var de entydigt viktigaste orsakerna. Närheten till hav och en storslagen natur i kombination med bra förbindelser till storstadsregionen är ett vinnande koncept för Grisslehamns attraktionsförmåga.
I följande avsnitt redovisas rapporter från de olika arbetsgrupperna.
4. Vägar och kommunikationer
Nuläge
Vägar
Grisslehamns vägnät består av en väg nr 283 genom Grisslehamn vidare mot Singö. Vägen, som är ca 2 km lång genom samhället, underhålls av Vägverket. Dessutom finns ett vägnät om ca 15 km:s längd, som underhålls av Grisslehamns Samfällighetsförening. Varje fastig-hetsägare betalar en avgift för underhåll, plogning mm. Huvudvägar är genomfartsvägen 283, Skatuddsvägen och Ekbacksvägen. Den standard, som är idag har i stort sett varit likadan sedan 70-talet. Belastningen har under denna tid mångdubblats. Färjetrafiken medför att ca 250 000 fordon ska till och ifrån färjan. Det mesta av denna trafik sker under två sommar-månader.
Cykelbanor
Finns ej
Trottoarer;
Finns ej.
Sammanfattningsvis kan man konstatera, att total brist på trottoarer och cykelbanor gör att vägnätet under vissa tider är mycket överbelastat.
Parkering;
En stor parkering finns vid infarten mittemot fotbollsplanen och skolan. Den utnyttjas för litet, men är ändå bra. Eckerölinjen har löst sitt parkeringsbehov med en stor parkering vid färjeläget . I hamnen tillåts parkering på hamnplan som tidvis är mycket trång. I centrala Grisslehamn intill ICA-butiken är det periodvis kaos under sommartid. Under övrig tid fungerar det.
Från Ångbåtsbryggan mot Marinan och Campingen räcker parkeringar inte till. Vid ”loppis-dagar” råder djungelns lag.
Sammanfattningsvis behövs fler parkeringar under sommartid samt även någon form av övervakning.
Belysning;
Ett hyfsat bra nät finns, som sköts av kommunen.
Kollektivtrafik;
Bussar kommer/går regelbundet ca 10 ggr/dag från och till Stockholm och Norrtälje.
Problem med nuläge
Trottoarer;
För gående längs med 283 och genom samhället finns inga trottoarer. Genom Centrum finns inte ens en vägren att gå på och utanför ICA-butiken finns en parkering med följd, att bilar backar ut på huvudvägen. Gående genom centrum tvingas här ut i vägbanan tillsammans med bilar, bussar och annan tung trafik. Tillbuden är många, men dessbättre har ännu inga svårare olyckor inträffat.
Vägrenarna längs med huvudvägen genom Grisslehamn är mycket dåligt efterhållna på båda sidor av vägen med växtlighet och överhäng av träd/buskar från intilliggande fastigheter, vilket bitvis omöjliggör säker framkomlighet för gående.
Vägarna i övriga Grisslehamn sköts av Grisslehamns samfällighet. De mest hårdtrafikerade vägarna är Skatuddsvägen – från Färjeläget fram till huvudvägen samt Ekbacksvägen från huvudvägen och förbi Marinan fram till husvagns-campingen. Dessa två vägar är sommartid mycket starkt trafikerade och gående och bilister måste trängas på vägarna. Även dessa vägbitar saknar trottoarer. Sommartid råder dessutom parkeringsförbud lördagar på Ekbacksvägen södra sidan från huvudvägen och förbi infarten till campingen på grund av aktiviteter vid Marinan. På grund av för få parkeringsmöjligheter sommartid medför detta parkering på många ställen längs med huvudvägen i centrala Grisslehamn.
Framkomlighet;
Särskilt lördagar sommartid (loppis-dagar) är det mycket svårt med framkomlighet samt även vid andra evenemang eller bara vanliga dagar under högsommaren är trafiksituationen så tät att utryckningsfordon kan få mycket svårt att komma fram.
Gående och cyklister är tvungna att ta sig fram efter bästa förmåga bland bilar, bussar och Mc/mopeder, vilket medför stor risk för olyckor särskilt för oskyddade trafikanter.
Vision
Grisslehamn är ett välkänt besöksmål och måste hanteras väl och utvecklas för att bibehålla och förbättra denna status.
Vår vision är att Grisslehamn skall vara tryggt och tillgängligt för alla.
En bra fungerande infrastruktur i form av vägar, trottoarer, gångbanor, skyltning och lätt-tillgänglighet skall bidra till en fortsatt positiv utveckling för samhället.
Mål och strategier
I samband med den enkät, som gick ut 2009 och besvarades av ca 400 hushåll, framkom att säkerheten för oskyddade trafikanter var den, som borde förbättras. Vår strategi är därför, att bearbeta Kommunstyrelsen och Vägverket för att få till stånd en utbyggnad av trottoarer och gångbanor i samhället. Vi måste få dem att förstå, att detta anses viktigt såväl från företagen, som privatpersoner. Alternativet är det kaos, som ibland råder i trafiken sommartid och som på sikt förmodligen innebär, att Grisslehamn får färre besökare.
Vårt mål är att inom tre år helt eller delvis uppnå stora förbättringar gentemot rådande nuläge.
Handlingsplan
Under 2008 arbetade en grupp inom Grisslehamns Samfällighetsförening (Vägföreningen) med frågor angående vägar och trottoarer i Grisslehamn. Även Norrtälje Kommun var representerade. Kommunen och Vägverket tillställdes en skrivelse, som endast besvarades av Vägverket.
Svaret innebar att, om Kommunen bekostade det hela, så skulle Vägverket åta sig att bygga trottoarerna. Därefter hände ingenting!
Vårt projekt Framtid Grisslehamn är representerat i Väddöbygdens Samrådsgrupp, som leds av vice ordföranden i Kommunstyrelsen. Där har vi framfört våra åsikter om trafiksituationen i Grisslehamn, muntligt, men även skriftligt till Norrtälje kommun och Vägverket. Vägverket har svarat välvilligt men konkret innebar det endast att Vägverket under 2010 kommer att måla sträckan mellan ICA och Marinan, för en ökad säkerhet och framkomlighet för gående och cyklister.
Vår handlingsplan är att fortsätta att bearbeta Norrtälje kommun och Vägverket i dessa frågor.
5. Boende och planering
Bykänslan
Förtätning bör göras i de centrala delarna av Grisslehamn med varierat boende, komplementlokaler, butiker och service. I en karta (bilaga 4) har markerats möjliga områden för bebyggelse.
Bra kommunikationer för gående, bil och cykel måste avsevärt förbättras.
Trottoarer måste knyta ihop de olika delarna i Grisslehamn.
Vi skall måna om de som bedriver fisket, men den yttre hamnens olika möjligheter till service bör förbättras t ex sjöbodar med försäljning, sommarrestaurang odyl.
Parkering i centrum måste ordnas upp.
”Fjärrparkeringen” vid fotbollsplanen måste användas under
sommarperioden. Gång och cykelväg måste anordnas därifrån till centrum
Permanentboende
Ett varierat boende är önskvärt.
Unga familjer som etablerar sig eller stannar kvar i Grisslehamn ger en ryggrad i servicen, dagis och skolan.
Att Grisslehamnarna skall kunna pensionera sig på tryggt äldreboende står även högt upp på listan samt ett 55+ boende.
Fritidsboende
Olika former av fritidsboende bör stimuleras.
Ett fritidsboende i lägenheter ger ett boende för den som inte vill eller hinner med att sköta tomter.
Traditionellt boende med fritidhus i områden som ligger på gångavstånd till de centrala delarna.
Ett alternativt ”ekoboende” kan utföras vid vissa strandsträckor och varför inte på någon ö. Ett boende med t ex solenergi, kompostering odyl.
Strandskyddet
Stelbenta bestämmelser beträffande strandskyddet bör lättas upp.
Möjlighet till strandnära bebyggelse bör utföras.
Dock skall möjligheten att passera utefter strandkanten inte tas bort.
Bad
Utöver de fria baden vid klipporna bör permanenta badplatser anordnas med toaletter, sopkärl odyl.
Energi
Vi måste ta till vara naturens resurser på alla sätt.
Vindkraftsverk kan placeras ut mot Skatudden bl a på de gamla kanonplatserna. Detta går att kombinera med det vilda fågellivet.
Vatten och avlopp
Vid utbyggnaden av Grisslehamn är det viktigt att dessa strukturer ligger före för att underlätta utvecklingen.
6. Turism och näringsliv
Nuläge
Den lönsamma svenska turismen
- Turistnäringen i Sverige omsätter 244 miljarder SEK (År 2008).
- Totalt sysselsätter turistnäringen ca 160 tusen personer (årsverken).
- Näringens andel av/relation till BNP år 2008 var 2,86 procent.
Åland och Grisslehamn
- Drygt 97.000 svenskar reser till Åland och sover borta totalt 225.000 nätter (År 2008).
- Under ett år angör 1,9 miljoner människor Åland med olika kryssnings- och båtlinjer från Sverige. Hälften av dessa åker med Eckerölinjen till och från Eckerö och Grisslehamn.
- 150.000 personbilar åker tur och retur med M/S Eckerö varje år, tillsammans med 800 bussar och 2.500 långtradare.
- En genomsnittlig dag väntar 13 långfärdsbussar på sina kryssningspassagerare vid färjeterminalen i Grisslehamn.
- En miljon besökare kommer till Grisslehamn varje år, bara för att åka härifrån!
Grisslehamn
De populäraste ställena att visa för besökare rangordnar fastboende så här: Först Engströms Ateljé, sedan Hamnen, Loppis/Marinan, Eckerölinjen, Skatudden och Svartklubben. På sjunde plats kommer Engström-museet, som följs av Kvarnsandsbadet, Kapellet och Singö kyrka. Fritidsboende rangordnar lika, enda skillnaden är att Engström-museet flyttas upp till tredje plats.
Över 4 000 personer besökte Engström-museet och ateljén och ca 10 000 räknades in på turistbyrån. (Uppgifter från sällskapets verksamhetsberättelse 2009).
Grisslehamn har ett unikt läge högst upp på Väddö med Ålands hav utanför, skärgården innanför och tre miljoner människor inom tvår timmar härifrån!
”Grisslehamn ligger vid havet, och där ute finns all världens länder, vid samma vatten.” Erik Erikssons krönika i NT
Vi har mycket att erbjuda våra gäster förutom havet och skärgården; design, choklad, glass, fiskaffärer och fiskehamn, Eckerölinjen, camping, gästhamnar, Albert Engström, bagarstuga, restauranger, pubar, livsmedel, pensionat, bed&breakfast, hotell och Spa, postrodd, loppmarknader, frisk luft och en fantastisk natur.
Och vi har en alldeles för kort säsong!
Problem
- Kort säsong
- Ingen turistbyrå
- Omöjlig trafiksituation lördagar i juli (Marinans loppis)
- Byn är dåligt städad – inga papperskorgar
- Ont om bäddplatser under högsäsong
- Dålig andrahandsuthyrning av privathus/fritidshus
- Delvis dålig servicegrad
- System för informationsspridning och marknadsföring saknas
Näringsliv
Havet är upphov till all verksamhet i Grisslehamn. I Grisslehamn finns ca 120 företag (inom 76045 området, dvs. inkl. Singö/Fogdö) som sysselsätter 200 personer året runt, mer än 300 på sommaren. Fler än 20 företag finns inom byggsektorn. Största arbetsgivare är Eckerö-linjen med 30 fast anställda och med 30 till under sommarsäsongen. Hotell Havsbaden har 25 årsanställda och ökar till 40 på sommaren. Samtliga företag är beroende av besöksnäringen, direkt eller indirekt. Så gott som samtliga företag är också beroende av havet eller startades på grund av havet; posten, Eckerölinjen, Havsbaden, fiskerinäringen etc.
Framtiden
Havet är vår historia, det binder oss samman, ger oss sysselsättning, gör att vi flyttar hit och lockar besökare.
Framtiden i Grisslehamn är beroende av vad vi, fastboende och fritidsboende grisslehamnare, gör den till. Det är vi som skapar framtiden. Genom eget arbete, genom påverkan och genom samverkan. Det är utifrån den bakgrunden vi formulerat vår vision:
”Grisslehamn, mellan skärgård och hav, är en levande by som präglas av människor med framtidstro och lust att inspirera varandra till nya idéer, nya kultursatsningar och nytt företagande.”
Med den visionen får framtidens Grisslehamn fler fastboende; fritidshus har permanentats och hyresbostäder har byggts, bland annat finns numera ’trygghetsboende’ för äldre.
Flera yngre familjer har kunnat bosätta sig i Grisslehamn.
Näringslivet är starkt och expansivt. Besöksnäringen är fortfarande viktigaste näringsgren. Nya utflyktsmål har kommit till. Paketerbjudanden med spännande upplevelser, boende och mat lockar besökare även utanför traditionell säsong. Utländska besökare har upptäckt havet, luften, ljuset och tystnaden och kommer till Grisslehamn i allt större utsträckning.
Den marina verksamheten har vuxit; fler båtplatser, större gästhamnar med betydligt fler båtbesökare som kräver bra service. Fiskerestaurang finns i yttre hamnen, närproducerade varor och produkter säljs på Hamnplan.
Veckokurserna i konst, musik och skrivande är populära. Den publikdragande loppisen på Marinan har vuxit ut och omfattar nu också Folkparken. Högskoleutbildning inom turism och upplevelseindustri i samarbete med Uppsala universitet är på gång.
Mål och strategi
Nedan räknar vi upp ett antal mål med kommentarer. Vi beskriver målen mer övergripande, utan kvantifiering eller tidsplan.
Mål 1 – Fler besökare
Servicegrad och kvalitet i det som produceras och säljs inom besöksnäring och turism måste bli bättre. Bästa marknadsföringsmetod är ’mun-mot-mun-metoden’.
Kultur, rekreation och sport är den snabbast växande sektorn inom svensk turism. Den svarar för 6 % av den totala turistnäringen, men är den sektor som bidrar med attraktionskraft som driver resande och annat framåt. Nya, attraktiva satsningar måste göras inom detta område.
Fler besökare kräver mer och bättre service som ger bättre levnadsvillkor. Bättre levnadsvillkor ger på sikt större inflyttning. 97 % boende önskar fler besökare till Grisslehamn.
Mål 2 – Förlängd säsong
Av de nästan 100 procent boende som önskade fler besökare tyckte 40 % att under sommaren räcker det som det är. Den korta säsongen begränsar företagens investeringar i besöksnäringen. Strategin för att nå en ökad säsong blir i stort densamma som för mål 1 ovan.
Ett bra förmedlingssystem för fritidshusägare att hyra ut sina hus när de själva inte behöver dem, skulle kunna medverka till både ökat antal besökare och förlängd säsong.
Kulturevenemang, typ målarkurser och skrivarkurser, kan genomföras under icke högsäsong. Företag och potentiella arrangörer måste sätta sig ner och skapa nya evenemang. Ett bra underlag finns bland kommentarerna i enkätundersökningarna.
Mål 3 – Bra marknadsföring
Den bästa marknadsföringen är när nöjda besökare berättar för andra om ett lyckat besök i Grisslehamn. Vilket alltså förutsätter nöjda besökare. Stor kraft måste därför läggas på att höja ’nöjd-kund-indexet’.
Varje besökare till Grisslehamn, till Engströms, till alla butiker och restauranger, till pensionat, gästhamnar och loppis, campingplats och fiskehamn etc. måste få en upplevelse som minst uppfyller, helst överträffar, de förväntningar besökaren har. Detta förutsätter troligen intern utbildning/träning i kundinriktad service, typ ’Det Goda Värdskapet’ och/eller intern marknadsföring.
Samarbetet med Åland och Eckerö-linjen måste förstärkas. Likaså samarbetet med Väddö Turistråd, Roslagenturism och andra organisationer. Dessutom bör bildas ett nätverk för informationsspridning, typ tidningar, opinionsbildare etc.
Den lokala informationsbroschyr/karta som delas ut av Grisslehamns företag blir tillsammans med Grisslehamns Intresseförenings nya hemsida viktiga informationskanaler.
Mål 4 – Fördelaktigare näringsliv
Många lokala näringslivsfrågor berör flera av Grisslehamns företag. Samverkan och samarbete behövs för att få igenom förbättringar eller lösningar på problem. Speciellt forum för att diskutera näringslivsorienterade frågor bör skapas.
Handlingsplan
Åtgärder på kort sikt
- Informationsträff för Grisslehamns företag
genomfördes i oktober 2009 med ett trettiotal närvarande.
- Informationsbroschyr med karta
är producerad genom Framtid Grisslehamn med bidrag från företag i Grisslehamn samt från Leader UROSS.
- Allmän uppsnyggning
Framför allt behövs fler papperskorgar.
- Ny, bättre hemsida
är under arbete
- Skyltar ”Välkommen till Grisslehamn”
Sätts upp vid infarter och för ankommande färjeresenärer
Slutsatser
Nutid
- Alla i Grisslehamn är beroende av turism – företagare direkt, boende indirekt.
- Oerhört många ”besökare” (1 miljon/år som åker med Eckerölinjen)
- 3 miljoner människor bor inom 15 mil
Framtid
- Vi måste öka turismen – ökad turism kräver bättre service, bättre service ger bättre levnadssvillkor, bättre levnadsvillkor ger ökad inflyttning
- Vi måste förlänga säsongen
- Vi måste samarbeta om evenemang, besöksmål och marknadsföring
- Vi måste marknadsföra oss främst internt.
6. Kultur
Nulägesbeskrivning
Grisslehamn är en kulturort med framför allt många författare genom tiderna. Här finns även musiker och andra konstnärer. Vi vill gärna ytterligare förstärka bilden av Grisslehamn som ett kulturcentrum. Sommartid pågår här ett antal olika arrangemang med kulturella inslag som kulturvandringar, författaraftnar, sång-, musik- och dansevenemang.
Vi har en utedansbana som skulle kunna utnyttjas mer och bättre. Sommartid finns tillgång till en hel del lokaler för samvaro och kulturella evenemang men många är stängda och fungerar som förvaringsutrymmen under vintern.
De aktiviteter som sker i Grisslehamn är koncentrerat till en kort period under sommaren och det finns en stor önskan om att förlänga perioden så att Grisslehamn blir ett attraktivt besöksmål under hela året.
Vision
Grisslehamns kulturarv har bevarats och utvecklats och skapat grund för en god livsmiljö
- Grisslehamn ska förknippas med kultur
- Grisslehamn ska ha ett högt kulturellt värde
- Grisslehamn ska vara en kulturell mötesplats
- Generationsöverbryggande möten
- Gemensam mötespunkt för fast och fritidsboende samt turister
- Aktiviteter som även lockar ut fritidsboende och turister under vinterhalvåret.
- Att kultur - och naturupplevelser kombineras till ett starkt koncept som även lockar utländska gäster.
- Att utveckla dansbanan med omgivande ytor till en liten men levande ”Folkpark”
- Att det finns ett väl utbyggt kulturellt samarbete med Åland
Mål och strategier
Kortsiktiga mål
Att utökat den kulturella verksamheten under sommaren med
- Sångkörsvecka
- Konstvecka
- Musikvecka
- Fototävling – Sommar i Grisslehamn
- Att skapa virtuella kulturmiljöer/vandringar på hemsidan
- Att börja utveckla det kulturella utbytet med Åland
- Att nuvarande författaraftnar bibehålls och utvecklas
- Att börja rusta upp dansbanan
- Att på dansbaneområdet starta en tradition med en hantverksmarknad vår och höst
Långsiktiga mål
- Att hitta en klubblokal att träffas i, över generationerna, med till exempel olika kulturella teman/föreläsningar/kurser/underhållning
- Att även utöka den kulturella verksamheten under vintern med olika arrangemang
- Fototävling – Året runt Grisslehamn
- Att tillsammans med hemsida - gruppen skapa virtuella kulturmiljöer/vandringar på hemsidan
- Att öppna ett Wilhelm Mobergs museum
- Att årligen hålla en konsert vid dansbanan
- Allsångskvällar vid dansbanan, under sommaren
- Kulturgrupp bildats med ålänningar och svenskar med ett gemensamt kulturarrangemang per år.
- Att dansbanan är upprustad och fungerar som ett kulturcentrum med en mängd aktiviteter
7. Service
Macken
En arbetsgrupp bildades i syfte att återskapa macken när det blev känt att denna skulle läggas ner under hösten 2008. Arbetet ledde fram till att EU-bidrag beviljades med 750 000 kr och en trepartsöverenskommelse träffades mellan bensinbolaget Q-star, Macken och Intresseföreningen. På försommaren 2009 öppnade macken igen till glädje för alla i Grisslehamnsbygden.
Turistbyrå
Inför sommaren 2010 avvecklades turistbyrån som tidigare drivits i samarbete mellan Engströmssällskapet och Norrtälje kommun. Olika initiativ och förslag till lösningar presenterades för kommunen. Eftersom kommunen avsåg att genomföra en upphandling av hela turistbyråverksamheten inför år 2011 kunde dock endast en tillfällig lösning skapas för säsongen 2010 med några ”Informationspunkter” i Grisslehamn. Vid dessa ställen kunde turister få tillgång till kart- och broschyrmaterial.
Med tanke på att Grisslehamn är en utpräglad turistort är det av yttersta vikt att besökare lätt kan få tillgång till och hjälp med information av olika slag som gäller deras besök i Grisslehamnsbygden. En permanent lösning av turistbyråverksamheten är därför av hög prioritet.
|
